JUNITJEJ

http://www.marressida.com/pixel/

Det tar verkligen evigheter för mig att ladda upp bilder. Är det så för er också? Det är nästan så att jag ger upp!

Jag minns inte var och när jag läste dessa kloka ord: "Sluta sluta, börja börja." Hur tolkar du dem? Jag tolkar dem som att istället för att säga att man ska sluta med det ena och med det andra, så är det bättre att tala om vad man ska börja med. Alltså: Sluta att säga att man ska sluta äta godis (vem klarar av det helt och hållet?). Börja med att istället säga: Jag ska börja tänka på vad jag äter. Visst låter det mycket bättre?

Detta kom i ett mail idag:
Monica är den typen du älskar att hata. Hon är alltid på gott humör och har alltid något positivt att säga. När någon frågade henne hur hon mådde svarade hon: 'Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar'. Hon var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Monica där och talade om för de anställda hur man kunde se positivt på situationen.

Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Monica och frågade henne: 'Hur lyckas du?'
Monica svarade: 'Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör.'

Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det. Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller kan jag välja att peka på de positiva sidorna i livet. Jag väljer de positiva sidorna i livet.

 'Säkert, men det är inte fullt så enkelt', protesterade jag.

 'Det är det', svarade Monica. Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen. Du väljer hur folk skall påverka ditt humör. Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör. Sist och inte minst är det ditt val hur du lever ditt liv.

Jag funderade över vad Monica hade sagt.

Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på henne när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det.

Många år senare hörde jag att Monica var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meter. Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Monica utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen. Jag träffade Monica ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade henne hur hon mådde, svarade hon: 'Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?'
Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade henne om vad som försiggick i huvudet på henne under olyckan.

'Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter', svarade Monica.'Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva'.

 'Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?' frågade jag

Monica fortsatte:  'Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra.  Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas  och sjuksköterskornas ansikten, blev jag
vettskrämd. I deras ögon stod skrivet: 'hon är döende'. Jag visste att jag måste göra något.

Vad gjorde du då?',  frågade jag.

' Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig', sa Monica. Hon frågade om jag var allergisk mot något.
 'Ja',  svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar. Jag tog ett djupt andetag och ropade: "Tyngdkraften". Genom deras skratt sa  jag till dem: 'Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död'.

Monica överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning.

Jag lärde av henne att varje dag kan vi välja att leva fullt ut.

Inställningen är, trots allt, allt.

Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga'. Matteus 6:34

Egentligen är dagen idag den morgondag som du bekymrade dig för igår.

Nu har du två valmöjligheter:

1. Att inte fortsätt aläsa detta.
2. Vidarebefordra det till människor som du bryr dig om eller publicera detta på din blogg.

Jag hoppas att du väljer alternativ 2. Det gjorde jag.
När det  känns för j-ligt, tänk så här.....
Jag är tacksam:
-  för tonåringen som gnäller för att hon måste diska för då är hon hemma och inte ute på gatorna.
- för skatterna jag betalar för det betyder att jag har ett jobb. - för att
- jag måste städa efter en fest för det betyder att jag har vänner.
- för att kläderna är lite trånga för det betyder att jag har mat på bordet.
- för att gräsmattan behöver klippas, fönster tvättas och hängrännor som måste rensas, jag har ett eget hem.
- för skuggan som bevakar mitt arbete, det betyder att jag är ute i solen.
- för alla klagomål på politiker för det betyder att vi har fri yttranderätt.
- för att parkeringsplatsen är längst bort för det betyder att jag har råd att ha bil.
- för min höga elräkning, den betyder att jag har det varmt.
- för kvinnan i bänken bakom mig i kyrkan som sjunger falskt för det betyder att jag kan höra.
- för tvätthögen på bordet för det betyder att jag har kläder att ta på mig.
- för trötthet och värkande muskler i slutet av dagen - jag har kunnat arbeta hårt.
- för väckarklockan som ringer på morgonen, jag lever.
- och sist men inte minst för att jag får många mail, för det betyder att någon tänker på mig.

Sänd detta till någon du bryr dig om,  jag gjorde just det!

'Gyllene omslagspapper'
Jag fick detta från en vän, som fick två saker att välja mellan. Det sa mig att även jag hade två saker att välja mellan. Jag har valt. Nu är det

Din tur att välja. Historien handlar om en mamma som för en tid sedan skällde på sin 5 åriga dotter för att hon slösade på en rulle med dyrt guldfärgat omslagspapper. Pengar var det ont om och hon blev ännu mer upprörd när hon såg att dottern använde pappret att dekorera en ask som hon placerade under
julgranen. Hursomhelst, den lilla flickan gav presentasken till sin mamma nästa morgon och sade: 'Den är till dig, Mamma.' Mamman blev generad för hennes tidigare ilska mot flickan, men hennes ilska blossade upp igen när hon öppnade presentasken och såg att det var tomt. Hon sa till sin dotter med harm i rösten: 'Vet du inte unga dam, att när du ger bort en present är det meningen att det skall vara någonting i paketet?'. Hon hade tårar i sina ögon och sa, 'Men, Mamma,det är inte tomt! Jag blåste kyssar i den tills den blev full.' Mamman blev förkrossad.Hon föll på knä och slog armarna om sin dotter och bad henne och förlåtelse för hennes obetänksamma ilska.
En kort tid senare tog en olycka dotterns liv, och det sägs att mamman behöll det gyllene asken bredvid sängen för resten av hennes liv. När hon helst kände sig nere eller mötte svårigheter öppnade hon asken och tog ut en inbillad kyss och mindes kärleken från barnet som hade lagt kyssarna däri. En verkligt underbar känsla, denna gåva till oss är en ask full med ovillkorlig kärlek och kyssar från våra barn, familjen, vännerna och GUD. Det finns inget mer värdefullare än detta.

---

Ta gärna med dig historien till din blogg!!